#6 – Leksand värvar Yan Golubovsky

Ishockey har aldrig spelats så fulländat som av CCCP-ryssarna från gamla Sovjetunionen.

Det ter sig ironiskt om man tänker på vad Leksands hittills ende ryske spelare lyckades prestera under sin tid i föreningen.

***

I går pratade vi om säsongen 2000/01.

Leksand åkte ur Elitserien för första gången någonsin.

Ett historiskt och monumentalt misslyckande naturligtvis. Men ändå inte den värsta säsongen i min egen LIF-värld.

Skulle jag få chansen att en gång för alla få stryka en säsong från historien skulle jag ropa ”2005/06″ snabbare än någon kan säga ”Mike Watt”.

***

Vi har redan vänt in och ut på detta haveri till säsong på den här listan. Vi har nagelfarit sportchef Anders ”Masken” Carlsson raserade lagbygge flera gånger om. Ni har kunnat läsa om en tänkt stjärnvärvning som inte hade det riktigt rätta klubbhjärtat, spelaren som skulle bli föreningens kanske mest avskydda genom tiderna, parodiska skadeproblem och en orimlig satsning på tjecker.

Men det stannar faktiskt inte där.

Detta var också säsongen som Leksand värvade det som mycket väl kan vara den sämste spelare som någonsin representerat A-laget.

***

Det började ju annars rätt bra. Man vann åtta av försäsongens elva matcher och tog därmed hem två olika försäsongsturneringar, som båda märkligt nog gick under namnet Mästarcupen. Under den senare hade man dessutom tagit in en spännande back på provspel: den 29-årige, högerfattade ryssen Yan Golubovsky, som bland annat ståtade med 56 NHL-matcher på meritlistan, varav 50 för Detroit Red Wings.

Frilansjournalisten Elisabet Wahl, med mångårig erfarenhet som skribent för bland annat Superstars och Leksingen, minns:

”September 2005 spelade LIF en försäsongsturnering på Åland. Vi var kanske 50 personer från Superstars om tagit oss dit och vi var alla sugna på att se det nya lagbygget. Vi visste också att en ny spelare från Ryssland skulle testas och vi var alla rejält nyfikna på honom.

Matcherna spelades, Leksand vann turneringen (efter bland annat en skön seger över FBK där en supersur Leif Strömberg efteråt sa att LIF aldrig skulle hålla i elitserien eftersom laget var för kortväxt. Vi hånskrattade åt honom och pratade om slutspel. Det var tider det!) och på lördagen var det stor segerfest. Ett av de hetaste ämnena var just Yan Golubovsky som alla – ALLA! – på plats var helt eniga om var ett toppenfynd. Masken blev mer eller mindre belägrad av ölstinna supportrar som hela tiden tjatade om att han skulle signa Yan. Jag kommer verkligen ihåg hur folk med viktig hockeykännarmin pratade om säkra uppspel, vältajmade tacklingar och vilken viktig del i vårt lagbygge han skulle bli.”

Med andra ord var alla nöjda när ryssen signerade ett kontrakt för hela säsongen.

***

Men sedan drog serien igång och det var som att vända på en hand.

Elisabet Wahl igen:

”Sedan började serien och det storspel vi sett på Åland såg vi aldrig röken av igen. Det var bara fummel, klantigheter och felpassningar. Och ingen fattade någonting. Var det verkligen samma spelare som vi sett på Åland? Hur fulla var vi egentligen då vi bedömde honom? Eller hände det något på efterfesten? Jag och många med mig har i alla fall aldrig sett en spelare spela på två så vitt skilda sätt. I serien var han ju så dålig att det nästan blev komiskt.”

Och så var det verkligen. Jag har aldrig sett någon så tydligt visa hur svårt, krångligt och näst intill omöjligt det kan vara att spela försvarshockey. Allt gick fruktansvärt långsamt, passningsspelet var av Papphammar-snitt och tekniken hade till och med fått Per-Anton Lundström att rasa.

Vad som låg bakom detta förfall är än i dag ett av Leksands IF:s allra största mysterier.

***

Epilog 1:
Yan Golubovsky gjorde sin elitseriematch i januari 2006 mot Mora då han tvingades gå av med en hjärnskakning.

Epilog 2:
Efter sin tid i Leksand bokfördes inte Golubovsky för en enda match under de två nästkommande säsongerna. 2008/09 dök han plötsligt upp i vitryska Yonust Minsk där han gjorde nio poäng på 21 matcher. Förra säsongen spelade han för slovenska HK Jesenice och gjorde hela 24 poäng på 51 matcher. Gollum is back!

Epilog 3:
En rolig detalj att tänka på ibland är att Yan Golubovsky 1994 plockades av Detroit Red Wings i den första rundan av NHL-draften.

Epilog 4:
Enligt så kallade ”källor nära föreningen” togs Golubovsky in på provspel i stället för en finsk back som Leksand också erbjöds.

Backens namn? Hannu Pikkarainen, som under den senaste säsongen var hela Elitseriens kanske bäste back och slog Modos klubbrekord för backpoäng.



Oskar Klingborn


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0